5 days ago
Tsim kom tau cai tswj cov care services kom tau ''quality care thiab safety"
Mloog lwm yam xov xwm kaw ua suab tau ntawm no.
Xov xwm luv tshaj tawm hnub zwj Teeb (Thursday news 14.08.2025):
Cov kev tu tsom kwm zoo thiab nyab xeeb
Lub koom haum Body Safety Australia tau liam tias tau muaj tej xwm txheej ua phem rau tej me nyuam yaus ntawm tej chaw zov me nyuam ntau tuaj ntxiv txog li 50 feem pua, vim tej chaw no tsis ua tib zoo xyuas kom tsim tau tej program siv haum raws li tej kab lis kev cai los yog tsis ua raws li tej cai tswj kom tsim tau cov quality care siv. Lub koom haum no qhia tias muaj tej me nyuam txog li 400,000 tus tau mus siv tej child care centre ib lub twg raws li tej xov xwm tau rau xyoo 2023-24. Thiab lub koom haum no hais tias muaj ntau yam ua rau tej neeg zov me nyuam ua phem rau tej me nyuam li, tsis tau hauj lwm ua ruaj, tsis xyaum qhia kom tej neeg paub ua tej hauj lwm no, tej neeg ua hauj lwm tsis muaj qualification ua tej hauj lwm no, tsis los txheeb thiab muaj cov txheej txheem cej luam sib chab sib chaws. Thiaj xav kom yuav tau ub tib zoo txheeb tej neeg ua hauj lwm thiab koom tes nrog lwm cov koom haum los tsim cov services no kom tsim tau tej services zoo siv.
Australia tus coj tsis pom zoo nrog Hamas cov kev tswj Gaza
Australia tus thawj pwm tsav Anthony Albanese tau tsis pom zoo nrog ib cov kev cej luam tias Hamas tau tswj qee thaj chaw ntawm Gaza vim Australia tau muab pawg neeg no tis npe tias yog ib lub koom haum phem tua neeg kom zej tsoom ntshai, tom qab nws tau qhia tias tau sab laj nrog Egypt tej txwj laug kom xaus tsov rog ntawm Gaza. Uas thawj pwm tsav hais tias tus tsoom fwv Palestine yuav tsum lees paub teb chaws Israel thiab tsis pub Hamas uas tus tsoom fwv rau lub caij Hamas qhuas tsoom fwv Albanese cov kev lees paub teb chaws Palestine.
Hav zoov kub hnyiab ntawm Europe
Tau muaj hav zoov kub hnyiab ntawm sab qab teb ntawm cov teb chaws Europe rau lub caij huab cua kub sov thiab cua hlob thiab muaj xob laim ces European Union's Science Hub thiaj qhia tias twb tau ua rau muaj hav zoov kub dav txog li ntawm 440,000 hectares xyoo 2025 no lawm.
Tej xwm txheej pw ua qaj thiab ua tsis taus pa thaum pw (Sleep apnea)
Lub tsev kawm qib siab Flinders University tau muaj ib cov kev teeb txheeb tej xovxwm ntawm tej neeg thoob ntiaj teb tshaj 70,000 tus txog cov sleep apnea ntxog tej neeg ces tej cwj pwm ua lub neej rau ob hnub so (weekend) uas pheej yog lig thaum hmo ntuj, haus luam yeeb thiab haus dej haus cawv tej zaum yuav ua rau tej neeg raug kev phom sij rau cov xwm txheej pw ua qaj thiab ua tsis taus pa thaum pw, uas yuav ua rau lawv muaj tau ntau yam teeb meem li yuav cuam tshuam ua rau lawv mob plawv, nyuaj siab, mob dementia, nkees nkees thiab tsis muaj peev xwm tsav tsheb los yog yuav ua rau muaj lwm yam accidents, uas tej txiv neej hluas 21 feem pua yog cov ntsib tej xwm txheej sleep apnea no piv rau 9 feem pua thiaj yog tej poj niam xwb.
Tej txhuab dej uas tsim teeb meem rau tej ecosystem
Sussan Ley uas yog tus coj ntawm lwm pab nom teb chaws hasi tias tej ntxhuab dej uas tau muaj ntawm South Australia tej ntug hiav txwv ua rau muaj tej tsiaj nruab deg ntau caum txheeb taus tas sim neej ntawd tab tom ua rau muaj teeb meem rau tej ecosystem rau lub xeev no. Ces nws thiaj tau hais tias xav kom tsoom fwv xeev thiab tsoom fwv teb chaws yuav tau kub siab maj ceev nrooj los daws tej teeb meem no rau lub caij nws mus xyuas ib thaj ntug hiav txwv thiab tej zos uas raug tej xwm txheej no.
Teeb meem cybercrime
Tau muaj ib tsab ntawv cej luam tseem ceeb ntawm tsoom fwv tau txheeb tau tias muaj yuav laug txog li ib nrab ntawm Australia tej neeg uas siv internet ces raug tej cybercriminal tsim teeb meem rau tsaib no raws li tsab ntawv cej luam Cybercrime in Australia 2024 report qhia, uas tej neeg phem no ua phem rau lawv hauv online, nyiag siv lawv tej cim thawj (identity theft), tau tej malware thiab ntxias dag lawv. Tej neeg raug teeb meem ntau tshaj yog tej hluas, neeg txum tim, neeg LGBTQI+, neeg puas cev thiab tej lagluam me uas yog cov raug teeb meem ntau dua. Ces thiaj xav kom siv tej passwords uas twv tsis tau yooj yim los pov puag yus.
Philippines thiab Suav cov kev tsis haum xeeb ntawm South China Sea
Tsoom fwv Manila hais tias tau muaj Suav ib lub dav hlau tua rog tau mus tswj Philippines ib lub dav hlau rau lub caij tseem ya zov nyas rau tham cov pov txwv Scarborough Shoal uas tseem sib cov nyom ntawd. Tau muaj tej xwm txheej no tom qab tau ib hnub uas tau muaj Suav ob lub nkoj tswj ciam dej ntawm cheeb tsam no tau sib tsoo uas raug liam tias yog cov kev txwv txiav tsis pub Philippines ib lub nkoj xa khoom mus pab tej neeg ua hauj lwm tom hiav txwv.
Rooj sib tham xaus tsov rog Ukraine
Volodymyr Zelenskyy uas yog Ukraine tus coj tau ntsib tej coj ntawm cheeb tsam Europe thiab Donald Trump uas yog Meskas tus coj hauv kuj tau sib tham ua ntej yuav muaj lub rooj sab laj ntawm Alaska uas Trump yuav nrog Putin tham. Friedrich Merz uas yog Germany tus coj kuj tau muaj ib co rooj sab laj sib tham thiab qhia txog tej EU thiab Ukraine tus coj cov kev txhawj xeeb uas tsis tau koom lub rooj sab laj no, thiab Trump yeej ntseeg tias cov kev sab laj nrog Russia xaus cov kev sib tua thiab sab laj txog tej nrim av no tsim nyog muaj Ukraine koom. Txuas ntxiv ntawd tom qab tsis ntev ces Emmanuel Macron uas yog Fabkis tus coj thiaj muaj ib lub rooj sab laj virtual summit nrog EU tej coj thiab Ukraine tus coj.
Australia thiab Vanuatu cov kev sib khom
Australia thiab Vanuatu kuj tau muaj cov kev sib pom zoo Nakamal Agreement uas raug nyiaj $500 million tom qab tau sib khom los tau ntau lub hli. Muaj Penny Wong uas yog Australia tus nom tswj dej num txawv teb chaws thiab Richard Marles uas yog Australia tus lwm thawj pwm tsav thiab tus nom tswj dej num tub rog tau mus sib khom nrog Vanuatu tej coj thiab kos xyeem mem tes ze ntawm ib lub roob hluav taws uas tseem ciaj.
Xov xwm ntawm cov teb chaws Southeast Asia Tau muaj cov kev koom tes ntawm teb chaws Nyab laj (Cob Tsib) thiab Kaum Lim qab teb (South Korea) rau cov kev koom tes lagluam rau 5 xyoos ntxiv no raug nyiaj txog $150 billion li yuav qhib kom ob lub teb chaws no ua tau lagluam ua ke, ua luam tau ntawm ib lub teb chaws twg tej kiab khw lagluam, South Korea yuav nqes peev rau Cob tsib ntau yam lagluam li semicoductor, AI thiab green energy, ua ke no yuav xyuas kom neeg Nyab laj muaj peev xwm nyob, kawm thiab ua hauj lwm tau ntawm South Korea raws li Tuoitre news qhia. Australia kuj tau pab tej twj raug nyiaj tshaj $240,000 rau Cob tsib tej tub rog tswj kev ruaj ntseg nrau UN. Kaus Lim qab teb (South Korea) kuj tau pab nyiaj $6 million los tsim dej div rau Khamkeut Borikhamxay raws ku The Laotian time qhia. Thais tus nom lis dej num txawv teb chaws tau hais kom UN thiab Japan mus txheeb seb puas yog Cambodia ua txhaum tsab cai Ottwa Covention tom qab tau muaj ib lub mee tawg ua rau thaib ib tug tub rog raug mob raws li Bangkok Post qhia.